Pinned post
Om V bara gläntar på dörren till att diskutera allt – kommer C hålla vänster
Idag är det fredagen den 13 november. Jag ska fatta mig kort, för tiden är knapp.
I två veckors tid har jag försökt nå Vänsterpartiets ledning och personer nära dem för att resonera om risken med att köra ”statsrådskravet in i kaklet”. Finns det någon kompromiss de kan gå med på? Finns det någonting, hur agera. Men Vänsterpartiet tycks sluta sig runt sitt beslut om en benhård linje. Personer jag snackat vänskapligt med i 20-25 år vill inte svara.
På andra sidan Centerpartiet, där tycks pågå en maktkamp mellan en falang som vill ta varje chans att gå höger ut. Och där har Vänsterpartiets tonläge och ultimativa krav varit deras bästa vän. Det finns också en stor, förmodligen majoritetsfalang, som vill hålla kvar vid C:s ideologiska övertygelse och viktigaste vallöfte – att aldrig ge något inflytande till SD. Dessa liberaler älskar inte V, men gör hellre upp ditåt för att hålla på sin huvudprincip. De är beredda till stora politiska eftergifter, varav om jag är rätt informerad ett rätt omfattande reformpaket och politisk arbetsformer som skulle säkra Vänsterpartiet mycket stort substantiellt inflytande över regeringspolitiken om de rödgröna bildar regering.
Nu tycks allt koka ner till att C:s linje är att Vänsterpartiet måste ”åtminstone glänta på dörren” eller hinta eller halvt uttala att man är beredd att ”lägga allt på bordet” eller ”diskutera allt” i seriösa samtal om en rödgrön regering. Annars kommer C gå höger ut.
Vänsterpartiet å andra sidan, har av taktiska skäl beslutat att likt Odysseus inte släppa någonting innan en fjärde omröstningen, kanske inte ens då. Men ha kvar sitt tyngsta krav för inflytande.
Jag vet inte exakt alla styrkeförhållanden här. Kanske vet Vänsterpartiets ledning något jag inte kan förstå, överblicka eller se. Men jag ser här ett gigantiskt isberg närma sig 7 timmar bort.
Att V har en stenhård taktik, som just kring denna tredje sondering krockar med en falanglogik i C. Som leder till att en minoritet i V (ledningen) agerar så att en minoritet i C (yttersta ledningen) fattar beslut som är mycket olyckliga eftersom de kan få till följden att majoriteten i bägge dessa partier, bland alla rödgröna, och bland väljarna och i riksdagen får en högerregering som avvisats av väljarna.
För mig är denna risk alldeles för hög för att ta. Den måste undvikas.
En tragedi sägs vara konsekvensen av en krock mellan två var för sig goda men oförenliga principer.
Lösningen är att Vänsterpartiet idag på något sätt flaggar (helst inåt) för att de i reala förhandlingar är beredda att diskutera allt. Inte släppa sina ministerposter, men att de kan diskutera former, innehåll, inflytande allt. Annars får vi nog en högerregering nästa vecka.
Allt detta har jag framfört mellan alla vederbörande. Jag tror dock att just nu måste alla veta att alla visste vad som stod på spel.
Dagens Suhonen, fredagen den 13 november 2026
@vansterpartiet @Centerpartiet @socialdemokrat @miljopartiet @moderaterna #svpol @LOSverige @KatalysInst
Idag är det fredagen den 13 november. Jag ska fatta mig kort, för tiden är knapp.
I två veckors tid har jag försökt nå Vänsterpartiets ledning och personer nära dem för att resonera om risken med att köra ”statsrådskravet in i kaklet”. Finns det någon kompromiss de kan gå med på? Finns det någonting, hur agera. Men Vänsterpartiet tycks sluta sig runt sitt beslut om en benhård linje. Personer jag snackat vänskapligt med i 20-25 år vill inte svara.
På andra sidan Centerpartiet, där tycks pågå en maktkamp mellan en falang som vill ta varje chans att gå höger ut. Och där har Vänsterpartiets tonläge och ultimativa krav varit deras bästa vän. Det finns också en stor, förmodligen majoritetsfalang, som vill hålla kvar vid C:s ideologiska övertygelse och viktigaste vallöfte – att aldrig ge något inflytande till SD. Dessa liberaler älskar inte V, men gör hellre upp ditåt för att hålla på sin huvudprincip. De är beredda till stora politiska eftergifter, varav om jag är rätt informerad ett rätt omfattande reformpaket och politisk arbetsformer som skulle säkra Vänsterpartiet mycket stort substantiellt inflytande över regeringspolitiken om de rödgröna bildar regering.
Nu tycks allt koka ner till att C:s linje är att Vänsterpartiet måste ”åtminstone glänta på dörren” eller hinta eller halvt uttala att man är beredd att ”lägga allt på bordet” eller ”diskutera allt” i seriösa samtal om en rödgrön regering. Annars kommer C gå höger ut.
Vänsterpartiet å andra sidan, har av taktiska skäl beslutat att likt Odysseus inte släppa någonting innan en fjärde omröstningen, kanske inte ens då. Men ha kvar sitt tyngsta krav för inflytande.
Jag vet inte exakt alla styrkeförhållanden här. Kanske vet Vänsterpartiets ledning något jag inte kan förstå, överblicka eller se. Men jag ser här ett gigantiskt isberg närma sig 7 timmar bort.
Att V har en stenhård taktik, som just kring denna tredje sondering krockar med en falanglogik i C. Som leder till att en minoritet i V (ledningen) agerar så att en minoritet i C (yttersta ledningen) fattar beslut som är mycket olyckliga eftersom de kan få till följden att majoriteten i bägge dessa partier, bland alla rödgröna, och bland väljarna och i riksdagen får en högerregering som avvisats av väljarna.
För mig är denna risk alldeles för hög för att ta. Den måste undvikas.
En tragedi sägs vara konsekvensen av en krock mellan två var för sig goda men oförenliga principer.
Lösningen är att Vänsterpartiet idag på något sätt flaggar (helst inåt) för att de i reala förhandlingar är beredda att diskutera allt. Inte släppa sina ministerposter, men att de kan diskutera former, innehåll, inflytande allt. Annars får vi nog en högerregering nästa vecka.
Allt detta har jag framfört mellan alla vederbörande. Jag tror dock att just nu måste alla veta att alla visste vad som stod på spel.
Dagens Suhonen, fredagen den 13 november 2026
@vansterpartiet @Centerpartiet @socialdemokrat @miljopartiet @moderaterna #svpol @LOSverige @KatalysInst